Aasebo och Melhuus | mediepedagogik

RUM FÖR BARN

RUM FÖR KUNSKAP

av Turid Skarre Aasebø & E. Cathrine Melhuss

Här nedan finns texter från boken Rum för barn, rum för kunskap. Alla texter är fristående vilket gör att de går att läsa i den ordning du vill. Om du vill förstora en bild är det bara att klicka på den, texten kommer även att visas under bilden.

Jag har sammanfattat kapitel 5 under rubriken "Mediernas roll i pedagogiken" s.127-131.

RUM FÖR BARN RUM FÖR KUNSKAP Av Turid Skarre Aasebø & E. Cathrine Melhuss	Mediernas roll i pedagogiken När man diskuterar vilken roll medier bör spela i pedagogiken skiljer man mellan två områden. 1. handlar om hur skolan och förskolan bemöter den bildningsfunktion som medierna har fått gällande barn och ungdomar. De handlar då om representationen som unga får genom sin livsvärld och de informella kunskapsstrukturerna som medierna bidrar till att konstruera. 2. frågar sig hur skolan tar de redskap i bruk som medierna representerar, dvs. hur medieteknologin utnyttjas som läromedel och plattform.	Digitala medierna har gett skolan hård konkurrens som leverantör och bas för utveckling av elevers kunskap, uppfattning och intresse. Det kunskapsinnehåll som digitala medier ger barn och ungdomar kan i den yttersta konsekvensen leda till att skolkunskapen och vardagskunskapen hamnar direkt på kollisionskurs, dvs. motsätter varandra och därmed påverkar skolans innehåll negativt. I bästa fall är detta vad vi kan kalla parallella kunskaper, det vill säga kunskaper som lever sida vid sida och som har sina användningsområden.
Diskussionsstrategin Är då barnens medieerfarenheter betraktas som en del av barnens vardagserfarenheter och därmed som värdefulla för pedagogiken. Motsatsen till diskussionsstrategin kallas ignoreringsstrategin. (läs mer om ignoreringsstrategin på s. 128-129)	Skolan, en form av offentlig arena Där vardagserfarenheterna lyfts fram, diskuteras, jämförs och sätts i nya perspektiv. På så vis kan också erfarenheter och tolkningar som sker i isolerade rum komma tilluttryck, kommuniceras och kommenteras. ”Att knyta samman barns vardagskultur och skolkultur kan bidra till att stärka den del av undervisningen som har till målsättning att fostra demokratiska medborgare. Det handlar om att bygga en bro mellan vardagskulturen och skolkulturen, inte om att göra dem lika och identiska.”	Varför & hur ska vi använda medier? ”Att använda medier som ett hjälpmedel i lärprocessen handlar om att använda ett medium som många barn redan är förtrogna med och som vissa barn bör bli förtrogna med.”
Sociokulturell lärosyn Medieteknologin i en sociokulturell lärosyn består av att elever ges möjlighet till att aktivt söka efter och ta i bruk andra informationskällor än läroböcker, de får möjlighet till att bearbeta och värdera dess källor och utveckla egna medieteknologiska produkter, men detta ska ske tillsammans i ett socialt samspel med andra elever och i anslutning till en arena eller praxis som kunskapen ingår i.	Datateknologin blir mer av ett tekniskt hjälpmedel för att tillägna sig kunskap och värdera den. ”Att arbeta i en social gemenskap framför datorskärmen – där man ritar, redigerar och bedömer, ladda ned och så vidare – kan samtidigt bidra till att stärka eller vårda relationer genom småprat om andra saker. Denna typ av social kommunikation kommer inte längre nödvändigtvis att betraktas som oväsen, så som den oftast betraktas i lärarstyrd undervisning.”